När S. visade mig runt i sin trädgård, var där en påsklilja som såg ut som en korsning mellan ros och tulpan. Hon berättade att A. när han var 7 år, fick följa med sin pappa, sittande på pakethållaren, när han cyklade till trädgårdsmästaren. Där fick han se en underlig påsklilja. Han fick en lök av trädgårdsmästaren med sig hem, som han planterade utanför huset. 65 år senare fick S. se att det lyste gult som om dom hade slängt gula plastpåsar i ekbacken där A. hade bott. Huset var borta sedan länge men påskliljorna hade spridit sig på kullen.
Så en vacker vårdag tog vi spadar och hinkar, kaffe och kaka med oss och åkt dit och grävde upp några ruggar.Det var som förr i tiden när ungarna var små och S. och jag var ute och hittade blommor och buskar, det största vi grävde upp var en kastanj, den tog två dagar att baxa hem men den lever än och är jätte stor.
Nu växer dom vackra påskliljorna i min trädgård.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar