Vägen till vårt blåbärsställe går genom tät snårskog, där avverkade små björkar ligger kvar på backen, elstängsel, högt gräs, huggormar, fästingar och mygg. Men väl framme får man lön för mödan blåbärsriset dignade av bär . Det var bara att ösa hinken full. Jag blir som besatt, svetten rinner och ryggen värker, men jag fyller en hink till efter en kort kafferast.Sista krafterna åtgår till hemfärden då man också har blåbär att släpa på.
Nästa dag är det ränsning och bärkokning. Hälla upp på burkar, skriva ettiketter och fylla på källarförådet.
Jag är nöjd!